Koll på klyftorna!

Grön karriärvägledning som metodik för att bygga broar i viktiga övergångsskeden vid universitetsutbildning

Heini Hult-Miekkavaara, karriärvägledningsexpert, Helsingfors universitet

17.9.2023

Det är ett faktum att vi befinner oss mitt i en ekosocial kris vars frön såddes i begynnelsen av den industriella revolutionen cirka 260 år sedan och som tog ordentlig fart när den stora accelerationen började cirka 70 år sedan. I dag är det vi som bekämpar denna kris – en brand som i värsta fall inte längre är släckbar eller i varje fall kommer att skada vårt hem på ett sätt vi ännu inte kan förutspå.

Att karriärvägledare behöver och måste hantera också den här frågan bör inte komma som en nyhet för någon i vår profession. Jag är säker på att vi alla fått frågor från studerande som är bekymrade eller vill påverka genom sina jobb och karriärer.

Uppfattningarna om vad som är ett schysst jobb som ger uppehälle och mening i livet påverkas av en förvärrad ekosocial kris. Å andra sidan spelar arbetslivet en viktig roll i hanteringen av de globala utmaningarna för miljön och ekologin. Karriärvägledningen hanterar därmed inte bara individuella karriärfrågor utan blir även en kraft i den genomgripande samhällsförändringen. Denna omvandling av arbetslivet och yrkeskarriärerna är så grundläggande att även karriärvägledningens grunder med rätta ifrågasätts. Till exempel Peter Plant efterlyser ett paradigmskifte för grön vägledning. 

Vi vet själva att professionella vägledare eller handledare har både förutsättningar och ett ansvar för att vara ekosocialt medvetna i sitt arbete. IAEVG:s uttalande från 2023 säger till exempel att “… vår profession måste … beakta hur den egna verksamheten och de betjänade klienterna och samhällena påverkar miljön”, och att ”detta kräver att ekologins, planetens och samhällets grundvalar beaktas i studie- och yrkesvägledningen”. Jag är säker på att vi alla mött detta på gräsrotsnivå i vårt arbete med studerande.

Lyckligtvis har vi redan nu många verktyg liksom en avgörande inställning och förståelse grundad på uppfattningen att beaktande och främjande av social rättvisa alltid varit själva hörnstenen i vår profession. En ökad förståelse av omställningen till postfossila industrier och samhällen – och postfossila karriärer – ger oss mer kunskap om ”hur” när omvandlingen fortskrider. Vid sidan av ”hur” måste vi vara medvetna om ”när”. När är det rätt tid för grön vägledning, dvs. att använda karriärvägledning som en hävstång för hållbarhetsomställningen?

Jag har märkt att det finns vissa glapp eller klyftor i vårt högskolesystem där verktygen för grön vägledning och hantering av denna samhällsförändring kan och bör användas.

Vi måste överbrygga åtminstone dessa klyftor:

1. Klyftan mellan gymnasieutbildning och högskoleutbildning. Finlands nationella läroplan för grundläggande utbildning har haft hållbarhetsmål åtminstone sedan 2007. Ekosocial bildning har funnits i gymnasieskolans läroplan åtminstone sedan 2019, då FN:s mål för hållbar utveckling och idén om att växa till en global medborgare införlivades i undervisningen på gymnasierna. Vi kan givetvis diskutera hur väl detta har lyckats, men åtminstone i princip har det utbildats miljömässigt och ekosocialt medvetna skolgenerationer under ett tag. Vad händer när dessa kommer in i högskoleutbildning? Finns det kontinuitet eller möter de studerande plötsligt ett annat tankesätt i sina utbildningsprogram än vad de vant sig vid i grundskolan och gymnasieskolan?

2. Klyftan mellan så kallad hållbarhetsvetenskap och ”andra” vetenskapsområden. Jag medger att det här kan låta orättvist eftersom alla vetenskapsområden kan ses, och i många fall också ses, som hållbarhetsvetenskap eller kan åtminstone läras ut och beforskas ur olika hållbarhetsvinklar. Jag sätter etiketter för att synliggöra den allmänna tendensen att fortfarande räkna vissa områden som hållbarhetsvetenskapliga medan övriga ännu inte anses ha hållbarhetsperspektiv i undervisningen precis som att det finns så kallade hållbarhetsjobb och -yrken medan resten inte skulle behöva arbeta för en rättvis grön omställning. Den som inte studerar en faktisk hållbarhetsvetenskap kanske inte uppfattar hur det egna vetenskapsområdet skulle kunna främja hållbarhetsomställningen.

3. Klyftan mellan studier och anställbarhet eller inträde i arbetslivet. Även om fler och fler organisationer och sektorer inser att de behöver hållbarhetskompetens, kämpar många studenter fortfarande med att identifiera roller där de kan använda sin kompetens, särskilt när de har tvärvetenskaplig eller icke-traditionell hållbarhetskompetens.

4. Klyftan mellan ett hållbart liv och den egna karriären. Många studerande kan redan ha gjort flera betydande livsval för att leva inom planetens gränser men ännu inte hittat ett sätt att se hur deras karriärer kan bidra till detta. Begreppet yrkeskarriär kan vara alltför begränsat till exempelvis anställning eller jobb medan ett bredare koncept för en karriär som består av flera livsroller skulle kunna hjälpa personer att bygga en meningsfull och hållbar karriär oberoende av deras kortsiktiga karriärplaner.

Dessa klyftor kan leda till att de studerandes uppfattning om vad som förväntas av dem skiljer sig från deras egna förväntningar, framtidsplaner och ambitioner. Klyftorna finns i viktiga övergångsskeden, där det är grundläggande att vi som professionella karriärvägledare ökar medvetenheten om systemomvandlingen och vad den innebär samt erbjuder stöd. Vi har till och med möjlighet att påverka utbildningssystemet och universitetens samhällsroll i dessa övergångar.

Grön vägledning bör inte begränsas till enbart karriärvägledning. Liksom vid all systemförändring behöver det vara en fråga för hela universitetsutbildningen och även sträcka sig utanför universiteten. Hållbarhetsvetenskapens potential att förstå och hantera komplexa problem bygger på tvärvetenskapliga strategier. De integrerar vetenskaplig kunskap inom olika områden och mellan experter, praktiker och medborgare även utanför den akademiska världen. Grön vägledning skulle kunna användas som en metodik inom hållbarhetsvetenskap för att synliggöra denna integration.

Så när ska vi använda grön vägledning?

→ När vi behöver överbrygga klyftor i viktiga övergångar för individers utbildning och karriär samt överhuvudtaget mellan studier och karriär.

→ När vi behöver synliggöra tvärvetenskapliga kopplingar för systemomvandling.

→ När vi behöver klargöra hur den studerandes kompetens och ämnesområde stöder hållbarhetsomställningen.

→ När vi behöver klargöra och betona hur den studerandes karriärbeslut främjar hållbarhetsomställningen.

Ytterligare en kommentar till ”när”-frågan. Vi vet givetvis att framtids- och karriärfrågorna kommer upp vid olika tidpunkter i individers liv. En del utlöses av olika livssituationer eller händelser medan en del studerande tänker mer eller mindre konstant på dem under sina studier. Sorgligt nog brinner den här planeten i en sådan takt att vi inte längre har råd att vänta på att individer blir intresserade av brandbekämpning. Som professionella karriärvägledare behöver vi säkerställa att de studerande är medvetna om arbetslivets och karriärernas oåterkalleliga förändring samt de egna möjligheterna att påverka – deras karriärer är i själva verket nyckeln till en hållbar och ansvarsfull omvandling av samhället och personernas eget liv. Och till att släcka branden.

Vad är grön vägledning?

• Grön vägledning handlar om hållbar utveckling, miljömedvetenhet och ansvar för ekosystemet.

• Vägledningen tar upp valet av arbete och jobb som minimerar miljöskadorna och ökar medvetenheten om vikten av gröna yrkeskarriärer.

• Individerna uppmuntras att beakta miljökonsekvenserna av sina yrkesval och att balansera arbete och andra aspekter av sitt liv och därigenom upprätthålla ett levnadssätt som främjar hälsa, ekonomisk trygghet och social rättvisa.

Di Fabio A and Bucci O (2016) Green Positive Guidance and Green Positive Life Counseling for Decent Work and Decent Lives: Some Empirical Results. Front. Psychol. 7:261.doi: 10.3389/fpsyg.2016.00261