”Karriären är en resa genom arbete, utbildning och övriga livet.”
— Tristram Hooley
Karriärplanering handlar om att orientera sig i framtiden på ett övergripande sätt och utforma sin egen identitet, och dess mest centrala element är aktörskap och meningsfullhet. Uppgiften för universitetens karriärvägledare och -tjänster är att under studiernas gång stödja sina studerande i deras egna processer av karriärplanering i riktning mot saker som känns meningsfulla för dem. De här processerna är kontinuerliga och mycket personliga.
Vår identitet, livshistoria och personlighet för hela tiden dialoger med vår omgivning. När vi funderar på vår framtid kan olika slags frågor vara meningsfulla vid olika perioder. Dessutom kan varifrån vi kommer, hurdana beslut vi redan har fattat, vem vi har i vår närmaste krets, hurdana behov och önskemål dessa människor har eller vad som händer i vårt hushåll och andra faktorer i vårt liv påverka vad vi överhuvudtaget anser vara möjligt för oss själva. Även globala trender speglas i vårt liv. Således har vi alla olika slags frågor och funderingar över framtiden.
Det som dock är säkert är att våra karriärer byggs upp här och nu. Orienteringen i framtiden, det vill säga karriärplaneringen, har redan börjat innan studierna och fortsätter även efter dem. Varje gång man tar ut en riktning i livet är det kopplat till att orientera sig i framtiden, ibland på ett mer strategiskt sätt, ibland mer slumpmässigt. Varje studiebeslut är även ett beslut om karriären. Karriärplanering kräver alltså aktivt tänkande och bearbetning, och det sker inte av sig själv.
Vad innebär karriärplanering och -vägledning?
1) ”Karriären” är ingen ensam kobbe fristående från resten av livet, utan en färd genom arbete, utbildning och livet i övrigt. Den består av att ta ut riktningar under övergångsperioder och riktar sig ofta mot saker som är meningsfulla för en själv. Din karriär började redan innan studierna och fortsätter efter dem.
2) Karriärplanering handlar om att orientera sig i framtiden och söka efter svar på frågor som du undrar över och bearbeta dem allt eftersom du får mer erfarenhet. Framtidsfrågor aktiveras hos olika personer i olika situationer och under olika perioder. Karriärplanering är alltså olika för olika personer.
3) Målet med karriärvägledning är att stödja den vägledda personens eget aktörskap i karriärplaneringens processer i riktning mot saker som är meningsfulla för denne.
Karriärplanering stödjer välbefinnandet och motivationen
Karriärplanering handlar även om studiemotivation och välbefinnande. Genom att aktivt iaktta och betrakta kopplingarna mellan dina egna studier, andra erfarenheter och framtidsfunderingar samt deras påverkan på dina framtidsfrågor utför du inte bara karriärplanering utan blir även mer medveten i livets stormar om vad som är meningsfullt för dig i studierna och vilken roll dina studier har för ditt övriga liv och din framtid.
Särskilt unga vuxna är idag mer vilse med sin identitet än någonsin tidigare: den yttre världens växande osäkerhet och ökande problemprat vrids om till en inre osäkerhet som kan orsaka ansträngning, ångest, depression eller stress och hindra dem från att orientera sig i framtiden. Då är det lätt att även börja tänka på meningsfullheten hos utbildningens och den egna expertisen som håller på att utvecklas och frågor kopplade till den rollen i förhållande till den egna framtiden.
Möten och erfarenheter bygger identiteten
I studier ingår ofta exempelvis arbetslivs- eller expertisstudier, studiehandledning och andra kursinnehåll som stödjer de studerandes karriärplanering. Dessutom stödjer till exempel personlig karriärvägledning tillsammans med en karriärvägledare eller karriärtjänsternas evenemang samma mål. Det är dock viktigt att observera på vilket sätt många andra åtgärder och möjligheter vid högskolor också siktar på att stödja din karriärplanering och utveckla dina karriärfärdigheter:
- I allmänhet ingår det arbetspraktik i studierna där teori och praktik kan föra en dialog. Det centrala med arbetspraktiken är även att testa sina egna tankar om branschen och bekanta sig med branschens kultur och aktörer.
- Exempelvis mentorskap erbjuder även liknande kikhål in i den egna branschen, aktörer och arbetsliv.
- Även det grundläggande syftet med arbetslivsmässor, simuleringar, olika slags arbetsgivarträffar eller exempelvis arbets- och praktikplatsportaler är att stödja de studerandes sysselsättning.
- Dessutom kan till exempel internationellt utbyte, ämnesföreningsverksamhet och all verksamhet utanför studierna erbjuda dig utrymme för egen reflektion och funderingar över vem jag håller på att bli och vart jag är på väg.
I följande graf beskrivs dessa av de grön ovalerna. Vissa av dem finns djupt inne i kärnan av studierna, andra av dem består av på annat sätt visat kunskapsinnehåll i anslutning till den egna branschen och nätverkande.
Grafen illustrerar hur våra framtidsfunderingar och expertidentiteter utvecklas via erfarenheter inom studierna (och andra livsområden). Det handlar om en kontinuerlig och hermeneutisk process: nya erfarenheter påverkar vårt tänkande och vår upplevelse om oss själva samt vilka slags nya erfarenheter vi söker oss till och så vidare.
Vad gör karriärvägledare och hur?
Universitetens karriärvägledare arbetar utifrån många olika teoretiska utgångspunkter och med många olika metoder, och det finns inte ett rätt sätt att utföra karriärvägledning.
Det som är gemensamt för karriärvägledarnas arbete är dock att den handledda personens egen process alltid står i centrum. Den som handleds inom karriärvägledningen ses alltid som den primära experten inom sitt liv och sin situation.
Karriärvägledarens karriärteoretiska tänkande syns nödvändigtvis knappt för den studerande och vägledarens egen användningsteori kan bestå – och gör det ofta också – av input och tankar från olika teorier. Karriärvägledarna väljer även ofta olika slags förhållningssätt, metoder och verktyg, som till exempel kan bestå av lösningsfokus, resursfokus, narrativitet eller kanske karriärutformning.
I centrum för karriärteori och -forskning är det dock frågan om vad karriärplaneringen egentligen handlar om. Karriärteorierna närmar sig denna fråga på lite olika sätt:
- I matching-teorier söker man efter individens och omgivningens (t.ex. arbetsplatsens) kompatibilitet.
- Utvecklingspsykologiska teorier utgår från att vi har perioder i olika skeden i livet där vi fattar beslut om vår framtid, men även vår biologiska ålder definierar hur mogna vi är för dessa beslut vid det aktuella tillfället.
- Karriärplanering kan även ses som en mycket kognitiv process, där det centrala blir hur vi fattar beslut.
I rådande postmoderna karriärteorier uppmärksammas omgivningens betydelse på ett kraftfullare sätt än tidigare. Gemensamt för dem är att ge stöd i att fungera i den osäkra världen genom att framhäva:
- identifiering och bearbetning av egna livsteman;
- variabilitet som grundar sig i resiliens och erfarenhet av skicklighet och
- kontinuitet som baseras på identitetsprocesser på lång sikt.
- Man kan också ta ställning till slump eller kaos.
Karriärvägledaren är ingen lärare som överöser den som handleds med information, utan en trygg stödperson, lyssnare och samtalspartner som går bredvid och stödjer den handledda personens resa framåt på dennes egen stig.