Internationella studerande på arbetsmarknaden

– hur finner de varandra?

Då och då skrivs i tidningarna och nyheterna om invandrarnas, särskilt om kvinnornas, arbetslöshet men även om den samtidigt pågående arbetskraftsbristen (Yle, 8.3.2022 och HS, 8.11.2021). Personalbristen är värst i social- och hälsovårdsbranschen (se Yle, 27.9.2021). Från Östra Finlands universitet utexamineras årligen cirka 100 internationella magistrar. Hälften av de utexaminerade avlägger en magisterexamen inom naturvetenskaperna. Möter de utexaminerades och arbetsmarknadernas behov varandra? Och hurdant är detta möte?

 På fem år hade kvinnorna sprungit om männen

Jag granskade hur de internationella studeranden som utexaminerades från Östra Finlands universitet hade sysselsatt sig enligt materialen från två olika undersökningar. Den första undersökningen var en enkät om sysselsättning efter cirka ett år efter studerandena hade tagit ut examen och den andra en uppföljning av studerandena där de fick svara på frågor som rörde deras karriär fem år efter de blivit klara med sina studier. Enkäten om sysselsättning besvarades av 149 utexaminerade och enkäten om karriären av 121 utexaminerade. 

Sysselsättningen var högre hos dem som utexaminerat för fem år sedan (85 %) än hos dem som hade utexaminerat för ett år sedan (71 %). Jämfört med de som föddes i Finland är sysselsättningen några procentenheter sämre: Av de utexaminerade som föddes i Finland hade 74 % blivit sysselsatta efter ett år och 90 % hade blivit sysselsatta efter fem år. Könet påverkade hur de blivit sysselsatta: Av de nyutexaminerade kvinnorna hade 63 % blivit sysselsatta och av de nyutexaminerade männen 79 %. Fem år efter att studeranden hade utexaminerats var kvinnornas situation mycket bättre. Efter fem år hade 87 % hittat sysselsättning medan procentandelen av män var 83 %. 

Vad hjälpte då de nyutexaminerade att finna sysselsättning? Åtminstone inte kunskaper i det finska språket! Överraskande nog, av de som bodde i Finland ansåg de flesta att det var viktigare att kunna engelska än finska. Tydligen hade alltså många utexaminerade kunnat hitta en arbetsplats där bristfälliga kunskaper i finska inte var något hinder. Av svaren framkom dock att nätverk och sociala kontakter var viktiga vägar för att finna information om arbete, särskilt för dem som bor i Finland.

De utexaminerade som bor i Finland sysselsätts mest av den privata sektorn – de som bor utomlands sysselsätts i första hand av universiteten

Majoriteten av de som svarade på enkäten hade funnit ett arbete vid ett universitet eller inom den privata sektorn. De nyutexaminerade som bodde i Finland fann oftast sysselsättning inom den privata sektorn och de som bodde utomlands arbetade oftast vid universiteten. Fem år efter studeranden tagit ut examen var situationen nästan den motsatta: Av dem som bodde i Finland arbetade de flesta vid universiteten och för dem som bodde utomlands hade situationen jämnats ut på så vis att lika många utexaminerade hade hittat ett arbete vid universiteten som inom den privata sektorn. För nästan alla som arbetade vid universiteten bestod arbetsuppgifterna av forskning. Av dem som arbetade inom den privata sektorn bestod arbetet av någon typ av expertuppgifter eller kundtjänst. En högskoleexamen var oftare en förutsättning för de nyutexaminerade som bodde utomlands (67 %) än för de som bodde i Finland (35 %). Fem år efter utexaminering påvisades ingen skillnad mellan dessa två grupper: 60 %både de som bodde utomlands och de som bodde i Finland uppskattade att deras arbetsuppgifter motsvarade nivån av examen de tagit ut.

Vad ska man tänka om det här?

De internationella studerandena klarar sig överraskande väl på arbetsmarknaderna då vi beaktar att väldigt få av dem tar ut examen inom sådana branscher som saknar arbetskraft och inte kan ansöka offentliga tjänster I Finland på grund av språkkunskap- och kompetenskraven. Min förväntning var att den privata sektorn bättre skulle sysselsätta utomlands än universiteten, men resultatet var motsatt. Kanske betyder detta att åtminstone en del av de internationella studerandena redan från början siktar på en forskningskarriär, i Finland tar detta bara längre.  Merparten av de som svarade på enkäten var nöjda med sin examen och upplevde att arbetsgivaren uppskattade den. De som bodde utomlands var överhuvudtaget nöjdaremed sina examina och karriärer än de som bodde i Finland, vilket kan antyda att de kunnat nå arbetsmarknaderna enligt sina önskemål. 

Mitt blogginlägg baseras på rapporten jag har skrivit ”Internationella studerande på arbetsmarknader (på finska): Sysselsättning av internationella studeranden som utexaminerats från Östra Finlands universitet mellan 2016–2020 (på finska)

Outi Suorsa

planerare

University of Eastern Finland